Att tacka nej

En mentor till mig sa för några år sedan: “Tacka 90% nej och 10% ja.” Det fick mig att tänka på de ständiga besluten vi tar. Tycker att denna TED-talk videon förklarar det bra:

Livet blir faktiskt lättare när man inte dividerar beslut som rätt eller fel. Även B. Obama talade om att det endast dina argument till varför ett beslut är bättre än det andra. Såhär brukar jag tänka: Längs med livet dyker det upp nya möjligheter hela tiden. Tänk på vilka mål du har, vilka drömmar du har, och fråga dig själv “kan detta hjälpa mig att nå mitt mål/mina drömmar?” – oftast är ju svaret nej. Det kan låta rätt hårt, men tid är en resurs som vi inte kan köpa mer av. Just därför grundar sig mina beslut inte på vad jag vill just nu, utan vad jag vill i framtiden. Det kan vara så enkelt som varför jag väljer att äta en frukt framför godis. Utfallet blir då 90% nej och 10% ja, vilket gör det lättare att tacka nej.

Hoppas detta kan hjälpa någon med beslutsångest där ute. Hörs snart igen.

Julia

Att kämpa för frihet

Dagarna går i rekordfart. Jag har känt mig ovanligt ensam och det gör jag fortfarande, men på ett bra sätt. Jag har fokus och jobbar mot mina mål. Försöker med jämna mellanrum påminna mig om att detta är mina hundår, och då gäller det att ligga i och inte ge upp. Livet har tagit en ny riktning och det är jag glad över.

Såg för övrigt filmen 438 dagar – någon som har sett den? Kort handlar den om yttrandefrihet och varför det kanske är en av de viktigaste rättigheter vi har. Även om jag inte håller med om all kritik som framförs mot t.ex. Bildt, är jag tacksam över att bo i ett land där den kritiken kan föras fram. Den påminde mig också om det som jag vill dedikera mitt liv att jobba för: rättvisa (rätten till rättvis rättegång), demokratisering och frihet. Det finns mycket att göra när länder inte ens har självständiga domstolar och där man använder metoder i form av våld för att få människor att erkänna. I dessa länder, t.ex. Etiopien, är det regimen/militären som ska stå till svars för den inhumana politik som förs och de rättigheter som kränks. Jag är övertygad om att människor i sig är goda och filmen visade verkligen på att det finns enskilda människor i diktatoriska länder som kämpar (och står upp) för den frihet som de så desperat förtjänar. Vilka hjältar. Vi alla kämpar för frihet, men på helt olika nivåer. Det kan vara sunt att påminna sig om och kan därför rekommendera er att se filmen.

Livet är verkligen spännande just nu. På alla fronter. Vi hörs snart igen.

Julia

Kärleken för sig själv kan aldrig kosta en för mycket

Jag är tillbaka på hemtrevlig mark (Juridicum) och det känns förträffligt att påbörja studierna igen. Kanske inte för att jag känner ständigt njutning av att diskutera den juridiska tillämpligheten i varje lagrum, men snarare för att jag är på rätt väg. Jag vet vad jag vill.

Under det gångna året har jag verkligen prövat mina egenskaper i olika situationer. Allra mest mitt tålamod. Jag förväntar mig inte att någon ska förstå vad jag gått igenom, men min inre resa har varit både traumatisk och väldigt lycklig. Och resan stannar inte på något vis nu. Ingen av oss kan nog bli kompletta, fullständiga människor, vilket någonstans gör livet vackert att leva. Det är också en befrielse av vetskapen att man klarar sig själv, och inte behöver förlita sig på någon annan. Att vara ensam är en konst, som jag tycker alla borde lära sig att bemästra. Då tror jag världen skulle bli en lite bättre plats att leva på.

Jag är tacksam för er som gjort resan tillsammans med mig, ni som funnits där och vill mig väl. Jag värdesätter relationer mer än någonsin. Tack – det känns tryggt att ha med er framåt. Låt oss fortsätta göra resan tillsammans.

Julia